nappen blev en mardröm

Usch å fy, stackars Anna.
Hon va trött så jag la henne i myshörnan å gav henne nappen.
Hon snutta lite, tog ut den å bet lite i den hårda plasten, stoppa in den igen å höll på lite.
Hon såg ut å ha jätte mysigt så jag tog mej tid  att gå på toa
(hon brukar gallskrika då hon blir lämnad själv i trött tillstånd).
Efter ett tag hör jag henne storgråta, det var inte alls det där gnälliga skriket jag är van vid,
nått var verkligen fel så jag bokstavligen flyger ut från toan.
Nappen satt fast på tvären i hennes lilla mun och hon skrek så hon va röd i ansiktet.
Jag försökte försiktigt ta ut den, det gick inte, hon krampa ihop med käkarna.
Jag greps nästan av panik när jag fortfarande inte fått ut den efter flera försök.
Tog ett djupt andetag, smekte över hennes kind och började nynna på vyssan lull,
hon lugnade sig lite och jag kunde vrida till nappen å få ut den.

Usch vilken mardröm, tänker aldrig mer gå på toa å lämna henne sjölv med nappen, ALDRIG!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0